Behandling av osteoporos
Osteoporos är en sjukdom där benmassan minskar fortare än normalt, benets struktur försvagas och risken att få frakturer ökar. Ofta är en fraktur det första tecknet på osteoporos. Om frakturen uppstår då man faller i jämnhöjd eller från en höjd på mindre än en meter, är det ofta frågan om osteoporos. Även ändringar i kroppshållningen och att man minskar i kroppslängd kan vara tecken på osteoporos.
- Det uppskattas att cirka 300 000 finländare har insjuknat i osteoporos.
- Årligen uppstår 30 000–40 000 osteoporotiska frakturer.
- Bara en fraktur gör risken för en ny fraktur 2–4 gånger högre.
- Det uppskattas att bland personer som är över 50 år får var tredje kvinna och var femte man en fraktur
Riskfaktorer
Förutom ärftlig benägenhet kan även åldrande, brist på motion, ensidig kost, lågt kalcium- och D-vitaminintag samt rökning försvaga skeletthälsan. Det kan finnas flera riskfaktorer bakom osteoporos. Även sjukdomar eller mediciner kan orsaka osteoporos. Osteoporos kan förekomma hos kvinnor och män i alla åldrar. Den största risken att insjukna i osteoporos drabbar kvinnor som passerat övergångsåldern, eftersom östrogenproduktionen avtar, vilket ökar förlusten av benmassan. Hos män minskar benmassan långsammare än hos kvinnor.
Man kan bedöma riskfaktorer för sitt eget skelett till exempel med En minuts bentest för vuxna.
Osteoporosdiagnos ställs genom att mäta benets mineraltäthet med en DXA-apparat. Mätning ska alltid kombineras med en noggrann kartläggning av riskfaktorer. Skelettet kan även undersökas med andra metoder och sedan kombinera mätresultatet med en noggrann kartläggning av riskfaktorer. Därmed kan man förutsäga risken att få frakturer, men endast DXA-undersökning kan användas till att ställa osteoporosdiagnos eller för uppföljning av behandlingen.
Behandling
Grunden för behandling av osteoporos
- mångsidig kost
- tillräckligt kalcium-, D-vitamin och proteinin tag
- motion och fallprevention samt
- att sluta röka
Dessutom är det viktigt att få god kontroll över en eventuell annan sjukdom som påverkat uppkomsten av osteoporos. Ibland behövs även osteoporosmedicin för behandling av osteoporos. Det individuella behovet av medicinbehandling samt dess längd utgår förutom från mätning av bentäthet alltid även från den personliga risken att få frakturer. Målet med icke-medicinsk behandling av osteoporos och eventuell medicinbehandling som kompletterar behandlingen är att förebygga frakturer. Skelettet förnyas långsamt, så medicinsk behandling tar oftast flera år, och det är viktigt att man följer medicinordinationen. Dessutom ska man under icke-medicinsk behandling samt under eventuell medicinbehandling regelbundet följa upp behandlingens effekt med regelbundna bentäthetsmätningar som genomförs med en DXA-apparat.